God (?) morgon
Satt uppe alldeles för länge igår, som ni säkert vet. Men jag fick ju sova till 11.30, så det gör inte så mycket. Är pigg som en lärka idag.
Vincent är på värsta tänkbara humör. Har varit i flera veckor. Han bara skriker och skriker och skriker, utan någon tänkbar anledning. Han har blivit så sjukt mammig, det är BARA jag som duger, och att sitta supernära räcker inte. Han ska helst sitta ihop med mig, dygnet runt.
Så det här lär ju bli en kul dag. Igår gick det ganska bra, endast för att vi var på unga föräldrar-gruppen. Där lekte han med de andra barnen och brydde sig inte så mycket om mig. Idag är det ju bara han och jag, ensamma. Vi ska ta en promenad till Ica, och eventuellt ett bad ikväll.
Att laga mat är en pärs när han är såhär. Men idag står medelhavsinspirerad kycklinggryta på menyn (låter fancy, eller hur?). Det sköter sig självt ganska bra.
Jag kommer visst aldrig i säng
Som så ofta när Sebastian jobbar kväll (han arbetar på Scania och arbetar två-skift, 7-15.30 ena veckan och 15.30-00 andra veckan) och jag har bestämt mig för att gå och sova kommer jag på något som måste göras.
Just idag var det lägga in de rena handdukarna i linneskåpet. Och det ena leder till det andra. Jag börjae plocka här och där, och hamnade tillslut i köket. Där tömde jag diskmaskinen, laddade en ny, plockade fram mat till morgondagens/dagen efter det middag. Plockade lite till.
Tillslut kollade jag på klockan och insåg att Sebastian snart slutar jobba, och därmed är hemma om inte så länge. Tar snabbt beslutet att jag nog borde stanna uppe tills dess och säga hej till honom. Kanske ta en kopp kamomillte. Allt för att få umgås lite extra med min älskling.
Eftersom att jag är berättigad sovmorgon imorgon går inte det beslutet ut negativt över mig. Kanske är det egentligen ett problem. För då kan jag ju sitta uppe, blogga lite extra, hinna med all den där städningen jag inte hann under kvällen osv. Och vips har jag vänt dygnet fel, och det kommer verkligen straffa mig nästa vecka när jag helt plötsligt inte HAR sovmorgon längre och måste gå upp tidigt med Vincent.
Så egentligen borde jag ju lägga mig och läsa nu. Men det är ju så mysigt att sitta uppe, ensam med Sebastian. Bara han och jag.
